Hisnande vyer och djup skog

Njut av dramatiskt landskap och varierad natur

I Vedema strövområde möter du en skiftande natur med många olika trädslag. I den torra tallskogen växer lingon och ljung. I den mörka granskogen överlever inte mycket mer än mossor, bland annat kammossa och pösmossa. I dalgångarna möts du av lövskogar av bok, ek, björk och asp.

Urberget som är 70 miljoner år gammalt

Hela strövområdet ligger på Hörjaåsen, en horst som bildades för 70 miljoner år sedan. Långsmala block av berggrunden pressades upp mellan två förkastningslinjer, medan den omgivande marken sjönk. Spår efter istiden finns lite överallt i området. Både moränen som täcker området, rullstensåsarna söder och norr om Barsjön och själva sjön skapades när isen smälte. Titta gärna efter tecken i landskapet och ta kartan med markeringar till hjälp. Landskapet är idag kuperat och backarna är branta. Mest dramatisk är naturen kring urbergsklinten Vedema hall, ett starkt kuperat skogsområde på urbergsgrund med mäktiga rasbranter. Berggrunden består av gnejs, som är vanligt i hela nordöstra Skåne. 

Ta med kikaren till Vedema hall

Utsikten från Vedema hall är hisnande vacker. Uppe på toppen, som ligger på 103 m höjd, får du milsvid utsikt över de skånska skogarna. Du kan vandra upp till utsiktspunkten på en omarkerad stig som bitvis är brant med hjälp av ett rep. Det finns även en liten omarkerad stig längs rasbranten. Uppe på Vedema hall finns bord och bänk att slå sig ned vid, dock ingen grillplats. Ta med trangiaköket!

Upptäck Rökeåns natur

Runt Rökeån är växtligheten nästan tropisk med ormbunkar, aklejruta och spännande växter. På våren blommar den gula kabbelekan och har du tur kan du få syn på den fridlysta orkidén grönvit nattviol. Det går att bada i de något djupare delarna i Rökeån.

Stenar med historia att berätta

Vedema har troligen fått sitt namn efter de mader, det vill säga marker, som fanns utmed ån – ”vid maderna utmed ån”. I naturen finns fortfarande spår efter de människor som levt och verkat i området. Ruiner efter små torp gömmer sig lite överallt och odlingsrösen och stengärden visar var jorden brukats under 1700-och 1800-talet. Typiskt för Vedema är alla jordvallar som löper genom skogen och som bildat gränser eller varit staket åt tamdjuren. Vid Rökeån finns resterna av en gammal kvarn. Strax intill fanns både skvaltkvarn, sågverk och vadmalstamp.

Vandra till milstolpen i Jontustorp söder om Vedema

Milstolpar eller fjärdingsstolpar kan man hitta lite varstans i de svenska skogarna. De började placeras ut efter tillkomsten av Gästgivarordningen 1649. Längs med vägarna och med visst avstånd skulle det finnas inrättningar för resande, där de kunde få förtäring, inkvartering och möjligheter att byta häst. Milstolparna blev en slags avståndsmätning till nästa inrättning. De första milstolparna sattes upp med en mils avstånd från varandra (en mil var på den tiden 10 688 meter). Senare kom milstolparatt sättas upp efter var fjärdedels mil (2 672 m), varför de också fick benämningen fjärdingsstolpar. På stolparna finns beteckningarna 1/4 mil, 1/2 mil, 3/4 mil och 1 mil. Vid Jontustorp, söder om strövområdet längs Skåneleden, finns en milstolpe med inskriften 1/4.

Vedemas skog planterades av en “skogshjälte”

Planteringen av Vedemaskogen följde i spåren av köpman Otto Daniel Krooks donation till landstingen i Skåne. Han levde på 1800-talet och såg hur Skånes skogar försvann utan att ny planterades. 1873 donerade han pengar för inköp av mark och plantering av skog. Stiftelsen O D Krooks Donation i L-län äger marken i Vedema strövområde, och det är vi på Stiftelsen Skånska Landskap som sköter och förvaltar marken.