Vit sand och tallskog

Sanddyner, tallskog och stränder

Havsstranden är en kärv miljö för växter och djur, med saltstänk, översvämningar och starka vindar. Några få växter trivs här, bland annat sandarv, saltarv och sodaört. Innanför den fem kilometer långa stranden möter du gles och lågväxt skog. Här växer knotiga tallar blandat med lövskog. I den magra och näringsfattiga marken trivs lavar och mossor, liksom björnbärs- och fläderbuskar. Norr om strövområdet är det levande sanddyner som dominerar. Vegetationen binder inte sanden, som därför rör sig fritt under vindens påverkan och ständigt förändrar landskapet. Söderut breder en mer artrik sandgräshed ut sig och här blommar backtimjan, ängsviol och hedblomster.

Cykla endast på Sydostleden

Cykla gärna på Sydostleden som passerar genom området från Simrishamn i söder och Växjö i norr. Du får aldrig cykla utanför denna led då marken är känslig i detta naturreservat. Etappen genom Friseboda går på gamla markvägar alldeles intill havet. Parkera cykeln och upptäck den vackra naturen till fots.

Sanddynerna bildas för 13 000 år sedan

Friseboda naturreservat vilar på Kristianstadslättens flacka berggrund som bildades för över 100 miljoner år sedan då Krithavet täckte området.Vid den senaste istidens avsmältning för omkring 13 000 år sedan, lämnade smältvattnet mäktiga täcken av sand och grus. På berggrunden samlades senare lösa jordlager, huvudsakligen morän. Havsvågor förde med sig sand som lämnades som en mäktig strandvall. När sanden torkat förde vinden den inåt land där sanddyner bildades.

Rastplats för flyttfåglar

I Friseboda rastar en rad fåglar under vår- och höststräcket, bland annat trana, kustpipare, lom, dopping, ejder, alfågel och svärta. Kentsk tärna är något av en karaktärsfågel i Friseboda. Den övervintrar i Västafrika, men kommer till Sverige redan i april och ger sig av först i september igen. I skogen trivs trädlärka, ärtsångare, lövsångare, sydlig gransångare och trädkrypare.

Fynd från stenåldern

Arkeologiska fynd vittnar om att området varit bebott åtminstone 7000 år tillbaka. Man har funnit sex boplatser från stenåldern inom strövområdet. Perstorpsboplatsen är den största och mest fyndrika, medan Lindormabacken är den mest kända. Fynden från boplatserna består av pilspetsar, spån, skrapor och yxor.

Eftertraktad ekskog och därefter tall

På 1600-talet täcktes området av ekskog. Efterfrågan på virke till krigsfartyg och senare till Alunbruket på Christinehofs gods gick hårt åt skogen med sandflykt som resultat. Under sanddynerna finns ruinerna av de fyra hemmanen som fanns här på sent 1600-tal och som begravdes av den flyende sanden. På 1800-talet lyckades man binda sanden genom att plantera tall.

Ålakusten med gamla Stockholmsboden

Kusten mellan Kivik och Åhus präglas av det fiske som bedrivits här ända sedan stenåldern. Bevarade ålabodar vittnar om århundraden av ålafiske i området. Här kunde fiskelagen bosätta sig under säsongen. Ofta byggdes bodarna med ena gaveln mot havet, den andra insänkt i strandvallen. Längs Frisebodas strand ligger flera ålabodar utspridda och det går också att hitta grundmurarna efter äldre bodar. Gamla Stockholmsboden är den äldsta och kanske finaste och Frisebodaboden har smyckats med ilandflutet vrakgods.

Havsvandrande öring

Havsvandrande öring finns längs hela den skånska kusten, där den går upp i åarna för att leka. I Segesholmsån i Friseboda är den en karaktärsfisk. Segesholmsån rinner upp på Linderödsåsen. Den är under sitt lopp påverkad av ganska kraftig tillförsel av närsalter och har på många ställen rätats ut. Bottnarna i ån är delvis utsatta för igenslammning. Ändå är den lekvandrande öringen och en stam av stationär öring de dominerande fiskarterna i ån. Det förekommer även bäcknejonöga.

Naturtyp som kräver restaurering

Sandmarkerna i Friseboda utgör en unik naturtyp och för att bevara dess karaktär görs regelbundet olika naturvårdande åtgärder. Under 2013-2018 har stiftelsen arbetat med ett projekt tillsammans med Länsstyrelsen för att restaurera värdefulla sandmarker. Genom att gräva fram sandblottor, bränna bort markvegetation som vresros och glesa ut tallskogen har vi gynnat sällsynta arter som fältpiplärka, sandödla, svartfläckig blåvinge och en rad andra arter. Samtidigt får gamla vidkroniga tallar och ekar mer växtrum. På så sätt kan den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas samtidigt som människors rekreation och friluftsliv värnas. Läs mer om SandLife.

I närheten

Äta, bo och göra i närheten av strövområdet: se Kristianstad kommun, www.kristianstad.se eller visitskane.se