Det är en ljummen junimorgon mitt inne i skogen i höjd med vägen Baslinjen i Bockeboda strövområde som ligger på Nävlingeåsen. En sällsam stillhet märks i skogen som består av flera olika trädslag i en spännande mosaik med allt från alkärr till äldre boksskog och grandominerade områden. Det enda som hörs är en skogsdiskussion av de femtontal skogsföreträdare som samlats. Här pågår nämligen skogsforskning på hög nivå.

- Vi vill undersöka olika hyggesfria metoder med hjälp av er, ett projekt som ingår i adaptivt skogsbruk som ingår i ett forskningsprojekt av Skogsforsk, säger Emma Sandell Festin, vår skogsförvaltare och forskningssamordnare, som fortsätter:

- Vi vill, tillsammans med er, hitta olika metoder att ställa om skogar till ett hyggesfritt brukande där olika mål med skogsskötseln får diktera kommande gallringar.

Hyggesfria metodtester

På ytor av 2 × 1 hektar mark ska olika organisationer planera för en övergång till hyggesfritt skogsbruk. En av dessa inbjudna verksamheter är Naturskyddsföreningen som har fått en “ruta “ skog , där Anders Ekstrand ser några utmaningar när de stora granarna ska tas ned.

-Det är lätt att klämma stora bokar vid nedtagningen. Ska man röja här på vår ruta är det i princip enbart för att gynna lövskog. Även i gallringar ska vi gynna löv och det är framför allt bok och ek som det handlar om, säger Ekstrand som också vill skapa en faunadepå så att djur kan gömma sig i skogspartiet.

En bit bort finns Lunds universitets “forskningsruta” med stora mäktiga granar och Cecilia Axelsson ger sin bild.

- Här finns enormt stora granar som vi låter vara, men tar bort de små som är på väg att växa upp och försöker få bokar och andra lövträd som björk att ta sig, säger Cecilia Axelsson om den första delen av deras ”skog” som är både ett alkärr och en bokbacke innan granskogen tar vid.

Ekstrand poängterar att det är lätt att falla in i produktionstänket att allt skogsbruk ska löna sig. Fram tills nu har detta stavats gran i Skåne, eftersom detta trädslag har varit mest lönsamt att odla. Han skjuter in en aspekt.

- Eken hjälper ju faktiskt till att bygga ekonomin i en skog i och med att den ger biologisk mångfald som gynnar all skog och djurliv - och det räcker oftast med några få gamla ekar här och var.

Skogsstyrelsen, som har en annan skogsruta att forska på, ha en helt annan syn. Magnus Bondesson förklarar:

-Jag vill ha ett brukande med generell hänsyn. Vi kommer därför att upprätthålla produktionen så mycket som möjligt. Vi avverkar de gamla stora granarna som är mogna, och sedan ser vi vad som självföryngrar sig underifrån. När ljuset kommer tillbaka kommer nog bok och björk att ta sig, menar han.

Skogsmetodik från A till Ö

Sedan flera år tillbaka är vi på Stiftelsen Skånska Landskap en av markvärdarna i ett forskningsprojekt som drivs av Skogforsk inom adaptivt skogsbruk med fokus på hyggesfritt. Varje markvärd har fått i uppdrag att samla ihop olika intresseorganisationer med anknytning till skogsbruket och påbörja en omställning från vanligt trakthyggesbruk till hyggesfria metoder. Försöket i Bockeboda strövområde är det tredje projektet som startat upp och intressenterna denna gång är representanter från Sveriges Lantbruksuniversitet, BirdLife, Skogsstyrelsen, Naturskyddsföreningen Skåne och Lunds universitet. Dessutom har stiftelsen en egen yta i anslutning till försöken. Tidigare försök finns i Möllerödssjö och i Breanäs strövområden.

- Att valet föll på Bockeboda var ganska enkelt, berättar Emma Sandell Festin, skogsförvaltare och forskningssamordnare och den som organiserat alla försök.

- Här finns det flera olika trädslag och det är enkelt att ta sig hit, de olika ytorna ligger på var sida om Baslinjevägen och går att se både från vägen och delvis från några av vandringslederna som finns i området. De tidigare projekten har varit mer fokuserade på omställning av yngre granskog och här finns det träd i olika ålder och framför allt, det är flera olika trädslag.

Två röster om hyggesfritt: Birdlife och Lunds universitet

-På sikt ska vi gynna lövskog och ta bort granen. Vi kommer därför att gallra i granskogen för att få upp luckor och vi hoppas på att ek och tall tar sig i dessa partier. Sedan har vi också ett alkärr som vi nog inte gör så mycket med mer än att ta bort några enstaka granar. Dessutom blir det några naturvårdsåtgärder som vi inte bestämt än, men kanske några håligheter i träden eller ringbarkning, säger Cecilia Axelsson Lunds universitet.

På en annan bit mark, ytterligare två hektar skog, ska Birdlife planera för sina hyggesfria skogsbruk, men också för att gynna fågellivet betonar Jan Linder, som är ordförande i organisationen.

- Till att börja med ska vi titta på de granar som finns. Vi kommer inledningsvis att gynna andra trädslag än gran. Sedan har vi några fuktpartier med inslag av björk och al som vi kommer att lämna till fri utveckling. Det finns ingen anledning att peta i dessa tycker vi.

Han stannar till vid ett blött parti i skogen.

- Här funderar vi på att ersätta granen med al eller att blockera något dike någonstans och höja vattennivån för en återvätning, säger Jan Linder, som tror att vanliga lövträdsfåglar som svarthättor, nätväckor och trädgårdsssångare kommer att bli fler.