Nu startas ännu ett LIFE-projekt för att återskapa natur, denna gången är det fokus på ljung i Sydsverige. Projektet heter HeathLIFE och ska pågå i åtta år. Merparten, 60 procent av 23 miljoner euro, finansieras av EU. 30 procent finansieras av Naturvårdsverket och återstoden av de deltagande aktörerna. Fem länsstyrelser deltar i projektet: Länsstyrelsen i Skåne, Halland, Västra Götaland, Kronoberg och Östergötlands län. Dessutom deltar vi, Västsvenska landskap och Varbergs kommun, liksom Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, som kommer att forska på projektet.
På frågan på vad vi kommer att göra på vår mark i Järavallen strövområde samt Lillehem naturreservat, svarar skogs- och naturvårdsförvaltare Anders Rosell.
- Vi kommer att restaurera marker som håller på att växa igen i Järavallen. Vi kommer därför att röja och ta bort träd. sedan kommer vi nog också att ha ljungslåtter och kanske naturvårdsbränningar på några områden. I Lillehem kommer vi också att ta bort igenväxningsvegetation som till exempel björnbär och björksly som kommit upp efter att vi avverkat tall, förklarar Rosell.
Under minst 3000 år har ljunghedarna utgjort en stor del i det sydsvenska landskapet, men nästan alla försvann under 1800- och 1900-talen.
- Att få en möjlighet att återskapa dem är otroligt glädjande eftersom det är en naturtyp som är livsviktig för ett stort antal rödlistade arter, säger Gabrielle Rosquist, koordinator för hotade arter på Länsstyrelsen Skåne och projektledare för HeathLIFE.
Ljunghedarna kan vara både torra hedar och fukthedar. Några exempel på hotade arter som gynnas av ljunghedar är sandödla, alkonblåvinge, svartfläckig blåvinge, hårginst och ljungögontröst. De svenska ljunghedarna har varit en del av ett ljungbälte som sträckt sig över stora delar av Europas västkust. Insatserna som planeras handlar om att exempelvis röja sly och buskage eller skog som brett ut sig på ljungens bekostnad.
– Får man väl bort växtligheten så kommer ljungen tillbaka, vi ser inga större behov av återplantering. Men det här är en naturtyp som är direkt beroende av bränningar och bete. Så har man hanterat ljunghedarna under flera tusen år, och det är så vi behöver fortsätta göra. Skötseln med betesdjur och återkommande naturbränningar blir därför en viktig del i projektet, berättar Gabrielle Rosquist.
På dessa platser ska ljungen återskapas:
Lillehem
Järavallen strövområde
Bjärekusten
Boarps hed
Bäckhalladalen
Domsten-Viken
Falsterbohalvön
Fjällmossen
Humlamaden-Enelyckan
Humlarödshus
Jonstorp-Vegeåns mynning
Klingavälsån-Karup
Knivsås
Kullaberg
Lya Ljunghed och Älemossen
Maglehem
Maglehems ora
Måryd-Hällestad
Möllehässle-Kullens havsbad
Sandhammaren-Kåseberga
Stenshuvud
Verkeåns dalgång