Många ungdomar lever idag ett stillasittande liv vid skärmar stora delar av den vakna tiden. Samtidigt är stress vanligt i gruppen och en del unga bär på psykisk ohälsa, vilket lyfts fram i regional statistik från bland annat Region Skåne.
Det vill vi försöka ändra på. Syftet med vår förstudie bland unga i Skåne i samarbete med Sparbanken Skåne, vars samhällsengagemang är stort, var att ta reda på vilka hinder som bromsar unga från att ta steget ut i naturen - och vilka lösningar som behövs för att vända utvecklingen. Genom en enkätstudie i slutet av förra året med studenter från Högskolan Kristianstad fick vi värdefulla svar från 115 ungdomar i åldern 13-24 år. Fältundersökningar gjordes på flera universitet och skolor i Skåne för att prata med unga och samla kvalitativ data.
Nio av tio vill ut i naturen
Resultatet visade att 92 procent av ungdomarna ville spendera mer tid i naturen, men tog sig ändå inte ut. Denna vilja och tendens bekräftas också i nationella rapporter från Folkhälsomyndigheten (2021). Vad är det då som hindrar de unga? Här finns det en stor skillnad mellan de som är mer vana och de som är ovana av att vara i naturen. Medan de som redan vandrar, paddlar och cyklar i naturen svarade ”nybörjarna” mer svävande, troligen eftersom de saknar en klar bild över vad man kan göra i naturen.
Citat från en ungdom:
”[..] ATT VARA I NATUREN SOM EN HANGOUT ÄR LIKSOM INTE RIKTIGT DET MAN GÖR HELT ENKELT. ALLTSÅ MAN TÄNKER JU INTE PÅ DE.”
Otrygghet och låg självkänsla i naturen är hinder
Bland de ovana i naturen framkom att de inte visste vad de skulle göra i naturen och hur man tog sig dit. Ungdomarna svarade att de ville ha mer engagerande sociala aktiviteter med inslag av äventyr och friluftsliv under ordnade former. Just det sociala sammanhanget är viktigare än själva friluftsaktiviteten som avses. Det sistnämnda var en skiljelinje mellan de mer erfarna ungdomarna som sätter aktiviteten främst medan de oerfarna troligen bär på en låg självkänsla i naturen och en otrygghet, enligt de svar som inkommit.
Citat från en ungdom.
”DET SKULLE VARA EN DAG I NATUREN. MAN FÅR LÄRA SIG BYGGA VINDSKYDD, LAGA MAT, TÄNDA ELD OSV. DET SOM SKULLE LOCKA MIG MEST VAR ATT MINA VÄNNER SKA KUNNA VARA MED, ANNARS ÄR DET INTE ROLIGT TYCKER JAG”
Lösningar: role models, grön “fritidsgård” och socialt umgänge
I studien framhåller ungdomarna egna lösningar på hur de kan lockas ut i naturen. Många unga i enkäten lyfte fram att redan naturintresserade skulle kunna hjälpa till att få med andra. Genom att först engagera ungdomar som redan gillar friluftsliv, eller som har ett starkt socialt inflytande i naturovana ungdomars sociala nätverk, kan man skapa en positiv spridningseffekt. När dessa nyckelpersoner aktivt delar sina positiva upplevelser av naturen i till exempel sociala medier eller i kontakt med andra ungdomar, skolor eller fritidsgårdar, ökar sannolikheten att andra i målgruppen ser värdet i att delta. 64 procent av ungdomarna svarade i enkäten att sociala medier är ett utmärkt sätt att inspireras att ge sig ut genom andra eller genom så kallade role models.
Vidare lyfte ungdomarna fram olika lösningar för att underlätta steget över tröskeln ut och för att överbrygga rädslor. Några idéer: chans att komma inomhus, kafé, toalett, belysning på vissa utomhusplatser, tydliga rundslingor, chans till koillektivtrafik, kvällsöppet, ja en fritidsgårdsliknande miljö fast i en annan tappning i form av “frlluftsgård”. Vidare nämnde de sociala aktiviteter med olika grad av äventyr som till exempel att samlas för matlagning vid lägereld, guidade vandringar och klättervägg.
Resultatet i linje med Folkhälsomyndighetens studie bland unga
Nyligen gjorde Folkhälsomyndigheten fokusgruppintervjuer bland 87 ungdomar i åldern 13–18 år om hur de skulle kunna bli mer fysiskt aktiva. I studien med ungas röster fram att både den fysiska och sociala miljön spelar en avgörande roll för deras möjlighet att vara aktiva och ha en stimulerande fritid. Bland deras förslag nämndes fler ungdoms- och fritidsgårdar och andra trygga platser där man kan delta i aktiviteter kostnadsfritt och fler och mer inbjudande utemiljöer, exempelvis utegym i trä, skateramp, parkourbana och klättervägg.
Nästa steg: Lyssna och förverkliga delar av resultatet
Vi tar till oss av de intressanta resultaten och vill nu ta fler steg för att förverkliga ungas önskemål. Att göra ungdomar själva delaktiga och låta dem berätta om lösningar för att öka utevistelsen är rätt sätt att gå anser vi. Även om vi på Stiftelsen Skånska Landskap arbetar hårt för att nå barnfamiljer och skolbarn behöver vi förstärka arbetet än mer till just tonåringar. Vi har redan en populär plattform TikTok som skulle kunna fyllas med eftersökt innehåll, vi jobbar med flera skolprojekt med elever, vi har “sänkta trösklar” i våra strövområden samt ett tillgängligt Fulltofta Naturcentrum.
Läs vår rapport och enkätstudie Framgångsfaktorer för att locka unga ut i naturen.
Till sist: Utlottning av biobiljetter till ungdomar och tack till samarbetsparter
Grattis till tre av de deltagande ungdomarna i enkäten, Fred, Angelica och Kevin, som får var sitt presentkort på biobiljetter. Vi lottade ut bland unga som angav emailadress. Dessa uppgifter sparas inte, utan raderas nu.
Vi säger åter igen tack till Sparbanken Skåne som bekostat studien samt till de två studenter, Jennifer Brännvall, Folkhälsovetarprogrammet, samt Carolina Åslund, Landskapsvetarprogrammet, på Högskolan Kristianstad, som genomförde studien.