Återvätning innebär att man höjer vattennivån, torven hamnar under ytan och därmed binds kolet samt utsläppet av växthusgaser minskas. Det går ofta till så att en ”plugg” skapas, ett stopp för att vattnet inte ska rinna snabbt vidare. Ibland grävs gamla diken bort och bäckar får tillbaka sin krokiga form. Det blir ofta bra för djurlivet.

-Ibland innebär detta också att våra vandringsstigar översvämmas och får ledas på nya ställen, som till exempel i Djurholmen strövområde som varit blött under en tid. Vattnet har ännu inte sjunkit undan. Vi har byggt en ny stig med spång som gör det lätt att ta sig fram igen, förklarar Cia Larsson, strövområdesutvecklare.

Ett hektar torv = 2-8 kubikmeter olja

Torv är egentligen gamla växtdelar som lagras i årtusenden och under hela den tiden binder torven kol i marken. Många av torvmarkerna har en gång dikats ut, blivit allt torrare och när torven fått kontakt med syret i luften börjat släppa ut växthusgaser. Ett hektar torvmark kan släppa ut lika mycket växthusgaser som förbränning av 2-8 kubikmeter olja.

Återvätning är en av stiftelsens aktiva klimatåtgärder. Tillsammans med vår skogsförvaltning, biologisk mångfald och rekreativa delar hoppas vi kunna göra skillnad. Vi har nu skrivit ytterligare avtal med Skogsstyrelsen om fler områden som ska återvätas, i Fulltofta strövområde och i Svenstorp. Återvätade områden ger väldigt fina miljöer för biologisk mångfald.

Läs mer om vårt arbete med naturvård och skog.

Bakgrund: Marken, haven, skogen och atmosfären är naturliga förråd av grundämnet kol. Allt levande innehåller kol och det har ett eget fungerande kretslopp. Idag finns en obalans, koldioxiden i luften ökar och då förändras också klimatet.